När vi förtöjde i Potamos, den lilla runda bukten som fungerar som öns hamn, kunde jag se människor trängdes ihop framför ett virrvarr av vita hus. "Det här är byn Potamos, där de flesta av lokalbefolkningen bor", säger Eleni Marinou, en annan klimatforskare och medlem av Pangea. "Resten av ön är obebodd."

"Alla dessa människor har kommit för att hälsa på nyanlända klockan 04:30 på morgonen?" Jag frågade henne.

"Varje fartygs ankomst är en mini fiesta här," svarade hon.

Trots allt bor bara 22 personer på Antikythera året runt. Men detta landsbygdslandskap kan snart förändras, med Pangeas stora plan att förvandla ön till en världsomspännande klimatsuperstation.

 

Antikythera ligger mellan Kreta och Kythera vid en punkt där tre hav, Egeiska havet, det Joniska och det kretensiska, sammanstrålar, och har en unik geostrategisk position. "Antikythera ligger vid korsningen av luftmassor från alla kontinenter", säger Vassilis Amiridis, klimatforskare och forskningschef vid Atens nationella observatorium (NOA), som leder Pangeas vetenskapliga kommitté. Det betyder att stora luftpaket från alla kontinenter, med förmågan att ta till sig temperatur- och fuktegenskaperna för sin respektive ursprungsplats, möts precis ovanför Antikythera, vilket gör ön till vad Amiridis beskriver som en "meteorologisk smältdegel". Dessutom finns det inga ljusföroreningar, så forskare kan observera himlen tydligt och enkelt.

Här, sa Amiridis, kan du hitta damm från Sahara, tefra från Etna och aske från kanadensiska skogsbränder. Den 28 augusti 2018, till exempel, upptäckte Pangeas system en generös mängd askepartiklar som hade sprängts på de övre lagren av jordens atmosfär av de kanadensiska skogsbränderna veckor tidigare, och som hade rest i 15 dagar innan de landade på Antikythera.

Detta är oerhört viktigt, eftersom att ha en plats där damm från olika platser konvergerar kan berätta fantastiska saker om dammtransportprocesser, sa Amiridis och förklarade att det kan hjälpa oss att förstå extrema väderfenomen och skapa system för tidiga varningar för dem, samt göra bättre förutsägelser om hur klimatförändringar påverkar vädret.

"[Ön] är det idealiska naturliga laboratoriet för att studera hur aerosoler [små partiklar som damm, ångor eller dimma som hänger i luften] bildar moln, ett nyckelfenomen för att förstå och hejda klimatförändringar”, sa han.

Pangea fick nyligen finansiering på cirka $25m från EU. Teamet, som för närvarande består av ett 30-tal forskare, mestadels ingenjörer och fysiker, använder det för att installera den senaste tekniken på ön. I synnerhet utmanar de mycket av den nuvarande vetenskapliga konsensus kring dammpartiklar i luften.

"Konventionell kunskap säger att dammpartiklar är slumpmässigt orienterade i atmosfären. Vi säger att dessa partiklar kan rikta in sig i luften vertikalt, säger Amiridis. Om Pangeas teori visar sig vara sann – vilket forskarna borde veta om ungefär ett år – kan vi behöva ompröva allt vi visste om klimatförändringar: "Vertikalt inriktade dammpartiklar tillåter 10-20% mer strålning att smyga genom atmosfären och nå marken”, sa Amiridis och förklarade att denna extra strålning kan resultera i en allt varmare planet.

Teamet av forskare besöker för närvarande ön i grupper om fem en gång i månaden, men planen är att grupper av internationella forskare ska bo på ön under längre perioder i specialbyggda vetenskapsvandrarhem. Under resten av tiden är bara 1 kvadratkilometer från Antikytheras 22 kvadratkilometer stora område bebott. Ön har inga bensinstationer, inga klädaffärer, inga bagerier och bara två tavernor, varav den ena också fungerar som minilivs och postkontor. Av de 22 permanentboende är alla under 65 år i den överväldigande minoriteten.

2019 erbjöd sig den lokala grekisk-ortodoxa kyrkan att betala människor för att flytta till den underbefolkade ön, som rapporterats i Business Insider, men lokalbefolkningen berättade för mig att idén övergavs innan den ens implementerades, även om de inte visste varför. Istället hoppas de få kvarvarande Antikytheranerna att denna nya tillströmning av vetenskapsmän kan hjälpa till att vända deras förmögenhet. "Pangea kommer att förändra vår ö. Vänligen gör ditt bästa för att hjälpa vår vackra ö”, sa en lokal. En annan kvinna berättade för mig hur hon älskar dessa "fysiker" som sina egna barn. I stort sett firar de forskarnas ankomst som något som kommer att ge en frisk fläkt till deras stränder.

Det kan tyckas osannolikt att Antikythera har ett berömt förflutet, som de nära sammansvetsade lokalbefolkningen alla är oerhört stolta över. Moderna antikyterier spårar sina anor till de högmodiga kretensare som gjorde uppror mot turkarna under Greklands osmanska ockupationsår, lämnade Kreta och bosatte sig på denna ö.

Dessutom har Antikythera-mekanismen, en fascinerande forntida grekisk mekanisk anordning som användes för att beräkna och visa information om astronomiska fenomen 100 f.Kr., hämtades i lokala vatten 1901 från vraket av ett handelsfartyg som hade sjunkit i början av 1:a århundradet f.Kr. (du kan se mekanismens rester i Grekiska arkeologiska museet i Aten).

Det verkar passande då att ön som spolade upp världens äldsta dator För mer än ett århundrade sedan använder man några av världens smartaste hjärnor för att hjälpa till att skapa nya framsteg i kampen mot klimatförändringar.

Jag blev påmind om öns storslagna arv när jag begav mig till ön Climate Change Observatory of Antikythera senare samma dag med Tsichla och Marinou, tillsammans med Spiros Metallinos, stationsoperatören, och Ioanna Mavropoulou, en administrativ anställd för forskningsstöd.

För att nå observatoriet i Katsaneviana, en ödslig bosättning cirka 4 km söder om Potamos som tornar upp sig över resten av ön på en höjd av cirka 193 m, sicksackade vi upp några fantastiska stigar till hisnande vyer över öns ginklara vatten. På vägen såg jag en ullklädd, storhornig get – förmodligen en vild sådan – som stod på kanten av en brant ravin, bara en av flera tusen av hans slag på ön.

När vi äntligen nådde observatoriet slogs jag av hur överjordiskt det såg ut. Bredvid en enorm antenn fanns en vitgrå behållare med PollyXT, ett instrument som använder lasrar för att mäta rörelsen av små dammpartiklar som svävar i luften, samt vattenånga och moln i atmosfären, vilket skickar data till NOA för analys . När mörkret föll senare på natten gjorde PollyXTs trick mig andfådd; den elektriska gröna strålen sköt genom himlen som en magisk trappa till gnistrande galaxer.

Till höger om PollyXT fanns en gyllene fotometer, som är i linje med solen för att mäta mängden elektromagnetisk strålning som når jorden och skickar data till Nasa. I närheten inhyste en imponerande vit kupol en solpolarimeter som följer solens bana på himlen och mäter orienteringen av dammpartiklar i atmosfären. När Mavropoulou och Tsichla kikade genom polarimeterns teleskop, stirrade jag fram på nordvästra Kretas dimmiga utkanter i fjärran, och letade efter själva punkten där de tre haven möts.

Pangea planerar att installera upp till 40 fler vetenskapliga instrument under de kommande tre åren. Dessa kommer att sträcka sig från molnradarsystem för att hjälpa oss att förstå hur moln reflekterar solljus och fångar infraröd strålning, till avancerade spektrometrar som mäter växthusgaser exakt och ofta, till sofistikerade Doppler Lidar-system som mäter hur klimatförändringarna bromsar våra vindar – och mycket mer.

Efter att klimatforskarna hade inspekterat sina instrument begav vi oss tillbaka till Potamos. Marinou berättade för mig att vi var inbjudna till ett skyddshelgonfirande den kvällen på krogen. "Det kommer att finnas musiker som spelar den kretensiska lyran live och vi kanske dricker lite tsipouro (starkt grekiskt konjak), sa hon entusiastiskt. "Innan kan vi ta en kopp grekiskt kaffe på den andra krogen."

Det verkade som att hon och resten av Pangea-forskarna navigerade livet på denna grova, vindpinade holme ganska bra. Snart kommer fler klimatforskare från hela världen förhoppningsvis att korrespondera med Nasas flygcenter på morgonen och dricka tsipouro med lokalbefolkningen på kvällen. Den lilla ön kan vara världar bortsett från Pangea, megakontinenten, men den fortsätter sin roll i att vidga vetenskapens horisonter – den här gången genom att skriva ett helt nytt kapitel i kampen mot klimatförändringarna.

Morgondagens värld är en BBC Travel-serie som besöker geniala samhällen runt om i världen som anpassar sig till miljöförändringar eller som hittar nya sätt att leva hållbart.